Förbättring!

Det har hänt lite grejer nu!
Peter var ut förra veckan på tisdagen och skulle hjälpa mig med mitt vilddjur. 
Han fick vara hård med henne i stallet och sätta henne lite på plats då hon hugger mot en när man spänner gjorden runt magen t.ex. Ganska nödvändigt att hon får sig en påminnelse om hur man faktiskt beter sig. 
Vi tog ut henne med stigbett och lina först och hon var snarare nonchalant än laddad men Peter väckte liv i henne och påminde henne om att vara uppmärksam mot den som leder henne och visa respekt mot människan. Bra. Än fast han provocerade henne lite så reste hon sig ingenting (vilket jag tyckte var lite synd - hade varit bra att få hjälp med det men aja.) Sen tog vi vanligt träns och tog henne på lina men OJ så dålig hon såg ut. Hon såg inte alls fräsch ut höger fram, så vi packade ihop ganska fort och jag ringde direkt och bokade tid på Evidensia för jag fick e dålig magkänsla..

Åkte dit idag, måndag, och kollade henne. Hör och häpna! Det ser mycket bättre ut! 
Ditte våran veterinär var positivt överraskad redan i boxen och tyckte hon såg bra ut. Vi tog och sprang på rakt spår först, Ditte böjde en gång hö fram, sen gick vi och longerade i skritt och trav båda varven och det var som natt och dag i jämförelse med tisdagen förra veckan. Hon såg så mkt fräschare ut. Härligt!! Måste ha varit något tillfälligt då, att hon klivit snett eller liknande. 
Vi gjorde ultraljud och såg inte ens skadan längre på ligamentet (är kotsenbensligamentet som varit skadad) så vi ska nu få börja sätta igång lite smått med trav till och med. Huuuuur kul?? 

Nu är ju det enda problemet att hon står på bakbenen och ska ha av mig när jag rider henne. Jahapp. Är ju inte lätt att sätta igång en häst som gör så, åtminstone inte ett säkert och bra sätt. Jennifer ska eventuellt ta henne på "bootycamp" och isåfall byter vi häst en månad till att börja med men ingenting är färdigbestämt än. Om inte annat ska Peter få komma ut och hjälpa mig första gången jag sitter upp. Och jag ska även få lugnande utskrivet! Så känns bra att ha det hemma ifall det behövs. 

För första gången på länge känner jag mig hoppfull. Nu jävlar vill vi fortsätta få medvind. 
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0