Nu ska jag och jennifer försöka få igång lissan! Härligt att kunna blicka lite framåt och att faktiskt kunna börja lägga upp en plan istället för att gå och vänta bara. 

Igår satt Jennifer upp för första gången sen i våras och Lissan har inte gått under ryttare på ca 1 månad, senast stegrade hon så vilt så jag fick kasta mig av. Så lite nervös var jag ju ändå att hon skulle vara crazy.
På med en gramantygel, jag hade ett grimskaft i ena bettringen som säkerhetslina och Jennifer satte sig upp precis utanför stallet i höstblåsten när jag höll i. Hon blev lite smått upprörd och backade men inget värre än så, sen gick vi! Till bommen och tillbaka, ca 40 min i ganska rask takt. Skrittade bara. 
Lissan var lite laddad stundvis och på hemvägen var hon aningen skeptisk och sur mot skänkeln men hon skötte sig bra och gjorde inga större dumheter så jag var nöjd med henne.

Idag gjorde vi samma upplägg fast vi gick mot stall guli och sen den lilla rundan förbi tennisplanen och hem, ca 30 min promenad. Jag släppte grimskaftet efter halva tiden för Lissan var nöjd och skötte sig fint. Tycker hon hade en bättre inställning idag överlag och kunde slappna av bättre på hemvägen! Härligt! Jennifer verkade också glatt överraskad över hästen och hur hon skötte sig. Vi båda vet ju att det kommer dyka upp protester framöver men är ju bara att vara glad för varje dag som funkar som det ska :)

Släppte även ut L i vanlig hage idag! GUUD så lycklig hon blev över att slippa sjukhagen. Skuttade runt lite väl en stund så jag fick hjärtat i halsgropen men samtidigt så behöver hon kanske få ur sig det där sprattet som hon inte fått göra på väldigt länge. Lycklig häst, och det är huvudsaken. 

Till helgen ska Lissan flytta till Stöcksjö! Och imorgon ska jag låna Scouby av Jennifer och rida ut med Elina och Poppin. Roliga saker händer nu och det känns så jävla härligt för mig att äntligen få ha lite roligt på hästfronten. Hoppas det håller i sig nu! 

 

 

Det har hänt lite grejer nu!
Peter var ut förra veckan på tisdagen och skulle hjälpa mig med mitt vilddjur. 
Han fick vara hård med henne i stallet och sätta henne lite på plats då hon hugger mot en när man spänner gjorden runt magen t.ex. Ganska nödvändigt att hon får sig en påminnelse om hur man faktiskt beter sig. 
Vi tog ut henne med stigbett och lina först och hon var snarare nonchalant än laddad men Peter väckte liv i henne och påminde henne om att vara uppmärksam mot den som leder henne och visa respekt mot människan. Bra. Än fast han provocerade henne lite så reste hon sig ingenting (vilket jag tyckte var lite synd - hade varit bra att få hjälp med det men aja.) Sen tog vi vanligt träns och tog henne på lina men OJ så dålig hon såg ut. Hon såg inte alls fräsch ut höger fram, så vi packade ihop ganska fort och jag ringde direkt och bokade tid på Evidensia för jag fick e dålig magkänsla..

Åkte dit idag, måndag, och kollade henne. Hör och häpna! Det ser mycket bättre ut! 
Ditte våran veterinär var positivt överraskad redan i boxen och tyckte hon såg bra ut. Vi tog och sprang på rakt spår först, Ditte böjde en gång hö fram, sen gick vi och longerade i skritt och trav båda varven och det var som natt och dag i jämförelse med tisdagen förra veckan. Hon såg så mkt fräschare ut. Härligt!! Måste ha varit något tillfälligt då, att hon klivit snett eller liknande. 
Vi gjorde ultraljud och såg inte ens skadan längre på ligamentet (är kotsenbensligamentet som varit skadad) så vi ska nu få börja sätta igång lite smått med trav till och med. Huuuuur kul?? 

Nu är ju det enda problemet att hon står på bakbenen och ska ha av mig när jag rider henne. Jahapp. Är ju inte lätt att sätta igång en häst som gör så, åtminstone inte ett säkert och bra sätt. Jennifer ska eventuellt ta henne på "bootycamp" och isåfall byter vi häst en månad till att börja med men ingenting är färdigbestämt än. Om inte annat ska Peter få komma ut och hjälpa mig första gången jag sitter upp. Och jag ska även få lugnande utskrivet! Så känns bra att ha det hemma ifall det behövs. 

För första gången på länge känner jag mig hoppfull. Nu jävlar vill vi fortsätta få medvind. 

Lissan står på bakbenen även när jag leder nu, till och från. Händer lite nu och då. Har pratat med peter igen och han rekommenderar stigbett, ett såkallat "hingst-bett" som nyper tag i tungan när hästen reser sig. Det används på stegrande hingstar och unghästar i de flesta fall. Han ska även komma och hälsa på om en vecka och se vad vi har att göra med, så det känns bra. Nu ska vi bara överleva tills dess :)))

Det har varit sorgens dag i stallet. Ann har fått ta bort sin fina fina Q. Världens snällaste, med godhjärtade häst. Han fick en "stroke" häromdagen, och tappade sin syn helt på båda ögonen samt rör sig väldigt konstigt mm. Det fanns inget att göra. Så alla har varit väldigt ledsna i stallet idag. Tomt kommer det att bli.. Och Ann som är världens bästa människa dessutom! Det skär i mitt hjärta att se henne så ledsen.. Den här med hästar är verkligen en berg och dalbana. Det vänder fort. Fyfan.. 

Jag har bokat en djupvågsbehandling för Lissan igen nu i helgen av Mirell på muskelkraft, så det blir bra. 
Och så ska jag åka och prova rida en valack på söndag som heter Cashbox Pil som jag ev ska bli medryttare på i mån om tid och energi, för att jag ska hitta tillbaka till glädjen i ridningen och för att komma ihåg hur man ens rider.. Haha. Det blir förhoppningsvis kul. 

Gäller att ta en dag i sänder just nu och blicka framåt. Så vi kämpar på.