Jahapp. Nu har det spårat ur..
Lissan står på bakbenen så fort jag sätter mig upp, även om jag inte ens tagit tyglarna eller har skänklarna mot henne. Ren maktkamp. Häromdagen fick Ann skrika åt mig upprepade ggr att sitta av för det höll på att spåra ur totalt, hon bara reste sig och reste sig. 
Pratade med veterinärerna och det ska tydligen gå lika bra att leda henne 45 min per dag ist för att skritta uppsuttet så det blir planen fram till återbesöket i mitten av oktober. Har även pratat med Peter som finns till hands, råd och hjälp. Han vet även av folk som kan hjälpa mig med tillridning om det skulle bli aktuellt. 
Just nu känns det jävligt tungt och hopplöst så jag tar en dag i taget.

Snacka om att vi har haft jobbiga 9 månader ihop, jag och Lissan. 
Det var inte såhär det skulle bli. 

Den här hästen har varit helt fantastisk kompis den här veckan! 
Hon har varit på promenader med mig ensam i blåst, mött på travhäst för första gången, varit i skogen, OCH jag har ridit henne för första gången på 3,5 månader. Skrittade 45 min på ridbanan häromdagen. 
Och imorgon ska jag rida henne ännu en gång. Blir nog bra. Hoppas det fortsätter gå såhär smidigt med en lika snäll och go häst. 

Nu är hon hemma igen i skravelsjö. Haley fick lastas först och även om Lissan blev kvar ensam så tog hon det med ro och gick på transporten ganska direkt, stod lugnt och fint i transporten som vanligt bort till skravel. 
Ann hjälpte mig med in och urlastning, så snäll. Sedan fick hon direkt gå ut i sin gamla sjukhage där hon nu ska stå tills vidare. Alla hästarna sover ute några veckor till och Lissan får äta hö 3 ggr per dag nu när hon inte längre kan gå på bete. 

Ikväll ska jag dit och pyssla samt gå en promenad med henne! Nu sätter vi igång med rehabiliteringen. 

Återbesöket var häromdagen och lastningen gick väldigt bra både dit och hem! Skönt. Har duktiga vänner till hjälp så det mesta löser sig. 
Väl där fick jag börja med att gå och springa på rakt spår med henne, då ser man ingenting. Hon hade en liten svullnad kvar över ligamentet. 
Sedan fick jag longera henne i skritt och trav och där syns det att hon rör sig lite ojämt och "knackigt" så då fick hon lugnande och så körde vi ultraljud. 
Då kunde vi se att ligamentet fortfarande har en skada men det är mycket mycket bättre! Så det går åt rätt håll. 
Underlivet såg fint ut! 
Nu ska jag promenera och få börja rida uppsuttet i kravlös skritt 45 minuter /dag, så det var ju goda nyheter. 

Vi fortsätter med sjukbeslag på framhovarna och hon ska gå i sjukhage för att undvika okontrollerat bus. 

Imorgon ska vi flytta hem Haley och Lissan från betet så då kommer hon få gå i mindre hage med hö och så ska vi sätta igång och köra 100% på skritt-igångsättningen. Lite skräckblandad förtjusning men känns väldigt kul att få sitta upp på min donna igen, hon har ju varit så mycket nöjdare och gladare nu i sommar än vad hon var innan! Tror det har gjort stor skillnad att få ordning på hennes mage och underliv. :) 

Och förresten! Jag har hälsat på min gamle fina vän Baltazar i överkalix i sommar. Elina följde med och vi fick sova i hans nya familjs stuga bredvid betet. Suuupertrevligt verkligen, vi red 1,5 mil och for sedan och badade med hästarna vilket B tokälskar. Sen drack vi vin och åt god middag och bara myste. Så glad att se hur bra han har det, blev verkligen ett perfekt nytt hem till honom. Min fina fina goa balte. <3