Imorgon kommer min älskade tjoppahäst få somna in och galoppera vidare på de evigt gröna ängarna. Sorgen är så stor att jag inte kan förklara. En tomhet i hela mig. Det har varit många utmaningar detta året med Lissan men ingenting har varit så svårt som det här beslutet. 
En tung dag har vi framför oss imorgon, men det är bäst för henne. Att slippa ha ont. 
Jag finner inga ord så tänker avsluta här. 

Vill också dela några bilder jag tog på min vackra tjej igårmorse. 

I guess heaven was needing a hero, somebody just like you. 
Tack fina fina Lisbeg för det här året med dig. Jag är så ledsen att vår tid inte blev längre.
 
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥